{"id":26,"date":"2012-04-26T08:32:59","date_gmt":"2012-04-26T08:32:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.bosarpasjon.se\/?page_id=26"},"modified":"2012-04-26T08:35:03","modified_gmt":"2012-04-26T08:35:03","slug":"fakta-om-sjon","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/?page_id=26","title":{"rendered":"Fakta om sj\u00f6n"},"content":{"rendered":"

Omr\u00e5desbeskrivning<\/strong><\/p>\n

Bosarpasj\u00f6n \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 Linder\u00f6ds\u00e5sen 9km sydost om S\u00f6sdala, dess normalh\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r uppm\u00e4tt till 116,7m och arean \u00e4r ca 77ha.<\/p>\n

Berg och jord<\/strong><\/p>\n

Det som man i dagligt tal kallar \u201dde sk\u00e5nska \u00e5sarna\u201d \u00e4r i sj\u00e4lva verket urbergshorstar som bildades f\u00f6r 1700 miljoner \u00e5r sedan. De har bildats av tryck- och t\u00e4njningskrafter som ger upphov till sprickbildningar och f\u00f6rkastningsr\u00f6relser i h\u00f6jd- och sidled. Det vill s\u00e4ga att vissa omr\u00e5den h\u00f6jts medan andra s\u00e4nkts och fyllts med sediment. Hela Sk\u00e5ne ligger n\u00e4mligen p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan den Baltiska urbergssk\u00f6lden<\/em>, som best\u00e5r av \u00e4ldre gnejser och graniter och Mellaneuropas yngre sediment\u00e4ra berggrund<\/em>. Tv\u00e4rs \u00f6ver Sk\u00e5ne l\u00f6per en bred tektonisk zon (r\u00f6relse- och sprickzon), den s\u00e5 kallade Tornquist- zonen<\/em>, d\u00e4r bergrundsr\u00f6relserna varit kraftiga och \u00e5terkommande sedan permisk tid.<\/p>\n

Vid Bosarpasj\u00f6n finns flera mindre sprickzoner, en som g\u00e5r i nord\u00f6st-sydv\u00e4stlig riktning tv\u00e4rs igenom sj\u00f6n, d\u00e4r man p\u00e5 den \u00f6stliga sidan har r\u00f6d till gr\u00e5r\u00f6d gnejs och p\u00e5 den v\u00e4stliga har r\u00f6dgr\u00e5 till gr\u00e5 gnejs med n\u00e5gra f\u00e5 inslag av amfiboliter (gr\u00f6nstenar). Genom flygmagnetisk m\u00e4tning har man \u00e4ven konstaterat sprickzoner l\u00e4ngs sj\u00f6ns kanter i nord\u00f6st och syd\u00f6st.<\/p>\n

Det som mest pr\u00e4glar landskapet kring sj\u00f6n \u00e4r isavsm\u00e4ltningen efter den senaste istiden (Weichsel<\/em>) som n\u00e5dde sin kulmen f\u00f6r 20\u00a0000 \u00e5r sedan. Vid avsm\u00e4lt-ningen passerade isranden v\u00e5rt omr\u00e5de f\u00f6r ca 15\u00a0000 \u00e5r sedan.\u00a0 Det \u00e4r sp\u00e5ren efter detta som vi kan se i form av stora och sm\u00e5 stenblock till synes p\u00e5 m\u00e5f\u00e5 utplacerade i terr\u00e4ngen kvarl\u00e4mnade av sm\u00e4ltande ismassor. Jordarterna best\u00e5r b\u00e5de av mor\u00e4n och av is\u00e4lvsavlagringar. Mor\u00e4nen \u00e4r osorterad eftersom omr\u00e5det aldrig legat under h\u00f6gsta havsniv\u00e5n. D\u00e4remot \u00e4r is\u00e4lvsavlagringarna bildade av material som transporterats och sorterats av isens sm\u00e4ltvatten. Det finaste materialet f\u00f6rs vidare, medan sand, grus och sten avlagras d\u00e4r is\u00e4lvarna runnit fram och utg\u00f6r idag \u00e5sar, kullar och f\u00e4lt med grovt sorterat material.<\/p>\n

Avrinningsomr\u00e5de<\/strong><\/p>\n

Bosarpasj\u00f6n \u00e4r en k\u00e4llsj\u00f6 i Vrams\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de, som i sin tur ing\u00e5r i Helge\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de. Sj\u00f6ns utlopp \u00e4r bel\u00e4get vid Sj\u00f6viken <\/em>i nordost och \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 Sv\u00e4lle<\/em> \u00e5. Avrinningsomr\u00e5det \u00e4r ber\u00e4knat till 13,2 km\u00b2 och ligger till st\u00f6rre delen \u00f6ster och s\u00f6der om sj\u00f6n. H\u00f6gsta punkten i detta omr\u00e5de \u00e4r H\u00f6gebj\u00e4r <\/em>(182,5m) bel\u00e4get mellan Loarp<\/em> och Boarp<\/em> omkring 4km sydost om sj\u00f6n. Avrinningen sker genom St. Vessmantorp<\/em> och mynnar ut v\u00e4ster om Bosarpsg\u00e5rden<\/em> och \u00e4r mellan dessa g\u00e5rdar kallad F\u00e4gater\u00e4nniln, <\/em>som f\u00f6r \u00f6vrigt blev uppgr\u00e4vd och rensad 1910.<\/p>\n

Det sydv\u00e4stra inloppet i myrmarkerna mellan G\u00f6ingeholm<\/em> och Bosarp\/Vessmantorp<\/em> \u00e4r ocks\u00e5 uppgr\u00e4vt\/dikat, os\u00e4kert n\u00e4r detta skedde, dokumentation har inte hittats.\u00a0 Den st\u00f6rsta avrinningen torde dock ske via Stubbab\u00e4cken fr\u00e5n Bj\u00e4rnhult och \u00c5karp <\/em>(150-160 m.\u00f6.h.)<\/p>\n

Dessa tre inlopp i s\u00f6der f\u00e5r sitt vatten mestadels fr\u00e5n skogst\u00e4ckta marker med m\u00e5ttligt inslag av myrmark (10%). Skogen domineras av gran, men n\u00e4rmast sj\u00f6n v\u00e4xer storvuxen bokskog. Vid sj\u00f6kanten \u00e4r ocks\u00e5 al och vide vanligt. Jordbruksmarken, som mestadels best\u00e5r av sl\u00e5tter- och betesvall, utg\u00f6r omkring 25 % av avrinningsarealen och ligger till st\u00f6rre delen utefter tillfl\u00f6dena.<\/p>\n

\u00d6vriga sj\u00f6fakta<\/strong><\/p>\n

Enligt m\u00e4tning utf\u00f6rd 2006 \u00e4r maxdjupet i sj\u00f6n 5,5 m och medeldjupet 1,5 m. Den teoretiska oms\u00e4ttningstiden f\u00f6r sj\u00f6n \u00e4r tre m\u00e5nader. Bottnen \u00e4r mestadels mjuk med ett lager av gr\u00e5svart sediment \u00f6verst. Eftersom sj\u00f6n \u00e4r relativt grund och stor med delvis flack omgivning kan vindp\u00e5verkan i form av uppslamning av bottensediment ej uteslutas.<\/p>\n

Sj\u00f6ns str\u00e4nder \u00e4r grunda och mer \u00e4n halva strandremsan kantas av makrofyt-vegetation i form av bladvass, s\u00e4v och starr i m\u00e5ttliga m\u00e4ngder. Vassbest\u00e5nden \u00e4r t\u00e4tast kring det syd\u00f6stra inloppet (Stubbab\u00e4cken)<\/em>\u00a0 och starr f\u00f6rekommer mest i den sydv\u00e4stra viken. S\u00e4v v\u00e4xer sporadiskt runt hela sj\u00f6n. \u00d6vriga vattenv\u00e4xter \u00e4r bl.a. kaveldun, vattenpil\u00f6rt, gul n\u00e4ckros, vit n\u00e4ckros, toppl\u00f6sa, gul sv\u00e4rdslilja, kr\u00e5kkl\u00f6ver och olika natev\u00e4xter.<\/p>\n

L\u00e4ngs strandkanten och p\u00e5 de tv\u00e5 st\u00f6rre \u00f6arna finns m\u00e4ngder av d\u00f6da och d\u00f6ende tr\u00e4d av olika arter. H\u00e4r finns exempelvis ek, bj\u00f6rk, asp och al, varav det mesta \u00e4r \u00e4ldre best\u00e5nd. Det \u00e4r med all s\u00e4kerhet de senaste decenniernas \u00f6kande vattenst\u00e5nd som \u00e4r orsaken till att tr\u00e4den har dr\u00e4nkts. Sj\u00f6n har inte reglerats aktivt sedan kvarn-verksamheten upph\u00f6rde p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Omr\u00e5desbeskrivning Bosarpasj\u00f6n \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 Linder\u00f6ds\u00e5sen 9km sydost om S\u00f6sdala, dess normalh\u00f6jd \u00f6ver havet \u00e4r uppm\u00e4tt till 116,7m och arean \u00e4r ca 77ha. Berg och jord Det som man i dagligt tal kallar \u201dde sk\u00e5nska \u00e5sarna\u201d \u00e4r i sj\u00e4lva verket … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":30,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32,"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26\/revisions\/32"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/30"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.bosarpasjon.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}