Det har genom provfiske (1988 och 2003) konstaterats att Bosarpasj\u00f6n trots sin ringa storlek \u00e4r en artrik sj\u00f6. Artrikedomen h\u00e4rleds ur sj\u00f6ns karakt\u00e4r som en n\u00e4ringsrik sj\u00f6 vilket skapar livsmilj\u00f6er f\u00f6r ett flertal arter.<\/p>\n
Fisksamh\u00e4llet i sj\u00f6n domineras av karpfiskar (m\u00f6rt, braxen, sarv, fj\u00e4ll\/spegelkarp, sutare)<\/p>\n
som \u00e4r det f\u00f6rv\u00e4ntade eftersom dessa arter gynnas av sj\u00f6ns n\u00e4ringsrika milj\u00f6er. \u00d6vriga konstaterade arter \u00e4r abborre, g\u00e4dda , g\u00f6s, g\u00e4rs och \u00e5l. Det kan ocks\u00e5 finnas ett mycket glest best\u00e5nd av signalkr\u00e4fta som h\u00e4rr\u00f6r sig efter en uts\u00e4ttning p\u00e5 1990-talet.<\/p>\n
M\u00f6rt<\/b><\/em>\u00a0(Rutilus rutilus) var den dominerande fiskarten, framf\u00f6rallt individm\u00e4ssigt men \u00e4ven sett som fiskbiomassa. Best\u00e5ndet betecknas som sm\u00e5vuxet.<\/p>\n Abborre<\/b><\/em>\u00a0<\/i><\/b>(Perca fluviatilis) var individm\u00e4ssigt den art efter m\u00f6rt var mest framtr\u00e4dande i sj\u00f6ns fisksamh\u00e4lle. Sm\u00e5vuxet best\u00e5nd.<\/p>\n G\u00f6s <\/em><\/strong>(Stizostedion lucioperca) var den art som efter m\u00f6rt upptog st\u00f6rst andel av sj\u00f6ns fiskbiomassa. Medelstorleken hos g\u00f6sen (325g resp. 26,2cm) var t\u00e4mligen normal. J\u00e4mn rekrytering utan n\u00e5gon dominerande \u00e5rsklass.<\/p>\n G\u00e4rs<\/em><\/strong> (Acerina cernua) var den tredje mest f\u00f6rekommande arten individm\u00e4ssigt. J\u00e4mf\u00f6rt med referensmaterialet klassas best\u00e5ndet som m\u00e5ttligt individrikt, medelf\u00e5ngsten var dock halverad j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare unders\u00f6kning. F\u00f6r en ovan provfiskare kan en g\u00e4rs vara f\u00f6rvillande lik en ung g\u00f6s. Den st\u00f6rsta skillnaden \u00e4r att huden p\u00e5 g\u00e4rsen \u00e4r slemmig, d\u00e4rav att den ofta kallas \u201csnorg\u00e4rs\u201d.<\/em><\/strong><\/p>\n Braxen <\/em><\/strong>(Abramis brama). Best\u00e5ndet var t\u00e4mligen normalstort men medelf\u00e5ngsten j\u00e4mf\u00f6rt med 1988-\u00e5rs provfiske hade minskat. Medelstorleken (191g resp. 22,7cm) hos braxen betecknades som n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n medelv\u00e4rdet.<\/p>\n Sutare <\/em><\/strong>(Tinca tinca) och Sarv <\/em><\/strong>(Scardinius erythrophtalmus) f\u00e5ngades endast p\u00e5 djup under 3m och sj\u00f6ns best\u00e5nd av dessa arter klassas som glesa. B\u00e5de sutare och sarv \u00e4r starkt knutna till grunda och vegetationsrika vattenmilj\u00f6er. Medelf\u00e5ngsten av sutare var identisk med den som erh\u00f6lls vid fisket 1988 (2st). Sarv saknades helt vid 2003-\u00e5rs unders\u00f6kning.<\/em><\/strong><\/p>\n G\u00e4dda <\/em><\/strong>(Esox lucius) saknades I b\u00e5da provfiskena trots att den bevisligen finns I sj\u00f6n. Det \u00e4r dock vanligt att arten \u00e4r underrepresenterad vid provfisken d\u00e5 de oftast sker under sommaren n\u00e4r g\u00e4ddan r\u00f6r sig litet. G\u00e4ddans jaktmetod g\u00e5r ut p\u00e5 att st\u00e5 stilla och inv\u00e4nta bytet till skillnad fr\u00e5n g\u00f6s och abborre som jagar aktivt. Det \u00e4r dock ovanligt att arten helt uteblir vid provf\u00e5ngst s\u00e5 det magra resultatet kan tyda p\u00e5 att best\u00e5ndet \u00e4r glest och kan I s\u00e5fall bero p\u00e5 konkurrens mot andra rovfiskar, fr\u00e4mst g\u00f6s.<\/p>\n \u00c5l <\/em><\/strong>(Anguilla anguilla) har med all sannolikhet funnits I Bosarpasj\u00f6n med ett naturligt best\u00e5nd under l\u00e5ng tid. Uppkomsten av vandringshinder I form av kraftverk och kraftverksdammar I Vrams\u00e5n under 1900-talets senare h\u00e4lft har dock kraftigt reducerat m\u00f6jligheten f\u00f6r naturlig vandring. N\u00e4r sm\u00e5\u00e5len kommer till v\u00e5ra kuster \u00e4r den ca. 3 \u00e5r och kallas gul\u00e5l <\/em>och <\/em>den s\u00f6ker sig upp I v\u00e5ra insj\u00f6system f\u00f6r att leva d\u00e4r I en 20-\u00e5rs period. Den har d\u00e5 uppn\u00e5tt en vikt p\u00e5 2,5-3 kg och en l\u00e4ngd p\u00e5 uppemot 1 meter och det \u00e4r dags att \u00e5terv\u00e4nda till Sargassohavet f\u00f6r att fortplanta sig. H\u00e4r \u00e4r det tyv\u00e4rr bara n\u00e5gon enstaka procent som tar sig helskinnad f\u00f6rbi kraftverkens turbiner p\u00e5 sin v\u00e4g mot havet. L\u00e4nsstyrelsen har d\u00e4rf\u00f6r startat ett projekt f\u00f6r att underl\u00e4tta vandringen f\u00f6r \u00e5len I bl.a. Vrams\u00e5n. St\u00f6dins\u00e4ttning av denna r\u00f6dlistade art skedde 2008, dels f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla best\u00e5ndet I Bosarpasj\u00f6n som en buffert och f\u00f6rhoppningen av att fler \u00e5lar f\u00e5r chansen f\u00f6r fortplantning I framtiden.<\/em><\/strong><\/p>\n Karp <\/em><\/strong>(Cyprinus carpio) \u00e4r en inplanterad art som har odlats I dammar kring sj\u00f6n fr\u00e4mst f\u00f6r export till Tyskland och Polen. S\u00e5 var I alla fall planen n\u00e4r det gr\u00e4vdes dammar p\u00e5 Sj\u00f6rups \u00e4gor\u00a0 I b\u00f6rjan av 1900-talet. \u00c5r 1929 fanns det enligt h\u00e4radskartan<\/em> tio dammar h\u00e4r och av dessa urspungliga dammar \u00e5terst\u00e5r det tre stycken. Resten \u00e4r t\u00f6mda och delvis skog-bevuxna. Det \u00e4r med stor sannolikhet fr\u00e5n dessa dammar som det f\u00f6rvildade fj\u00e4llkarps-best\u00e5ndet I Bosarpasj\u00f6n h\u00e4rstammar.<\/em><\/strong><\/p>\n Best\u00e5ndet \u00e4r vida k\u00e4nt av fr\u00e4mst karpfiskespecialister som g\u00e4rna \u00e5terv\u00e4nder \u00e5r efter \u00e5r f\u00f6r att lura upp grov (8-9-kilo) karp. Ins\u00e4ttning av av karp I mindre storlekar skedde 2009, dessa rekryterades fr\u00e5n Sj\u00f6rups-dammen. Fiske efter karp sker enbart enligt \u201ccatch&release\u201d metoden.<\/p>\n Kr\u00e4ftor. <\/em><\/strong>Den ursprungliga flodkr\u00e4ftan (Astacus astacus) drabbades p\u00e5 1980-talet av samma \u00f6de som I m\u00e5nga andra sydsvenska vatten, n\u00e4mligen av kr\u00e4ftpestens h\u00e4rjningar.<\/em><\/strong><\/p>\n I princip slogs Bosarpasj\u00f6ns best\u00e5nd ut helt och h\u00e5llet, men teoretiskt sett kan enstaka sm\u00e5best\u00e5nd av flodkr\u00e4fta funnits (finns?) kvar l\u00e4ngre tid. Inga f\u00f6rs\u00f6k gjordes f\u00f6r att \u00e5terins\u00e4tta flodkr\u00e4ftan, ist\u00e4llet valde styrelsen och \u00e5rsm\u00f6tet 1995 g\u00f6ra ett f\u00f6rs\u00f6k att introducera den nordamerikanska signalkr\u00e4ftan (Pacifastacus leniusculus) I sj\u00f6n. Detta skedde efter en m\u00e5ng\u00e5rig debatt och analyser av l\u00e4get. Starkt p\u00e5verkande p\u00e5 beslutet var \u00e5sikten hos l\u00e4nsstyrelsens fiskev\u00e5rdkonsulent J. Wangstr\u00f6m som vid det laget gett upp hoppet om flodk\u00e4ftans \u00f6verlevnad och rekommenderade ins\u00e4ttning av signalkr\u00e4fta som ju \u00e4r resistent men samtidigt b\u00e4rare av kr\u00e4ftpestsvampen <\/em>(Aphanomyces astaci). Kr\u00e4ftor f\u00f6r ca. 30.000 kr sattes ut, tyv\u00e4rr med klent resultat. Dr\u00f6mmen om ett givande kr\u00e4ftfiske kom p\u00e5 skam och vid antal provfisken de senaste \u00e5ren har en (1) signalkr\u00e4fta f\u00e5ngats.<\/em><\/strong><\/p>\n \u00a0<\/em><\/strong>\u00d6vriga arter <\/em><\/strong>som har p\u00e5tr\u00e4ffats I sj\u00f6n, dock ej vid provfiske, \u00e4r Bj\u00f6rkna <\/em><\/strong>(Abramis bjoerkna) som tillh\u00f6r familjen karpfiskar och liknar braxen till formen. Arten kan hybridisera med braxen, sarv och m\u00f6rt. En annan art ur karpfamiljen som m\u00f6jligen finns \u00e4r L\u00f6ja <\/em><\/strong>eller benl\u00f6ja (Albamus albamus) som \u00e4r en mindre silliknande art som passar utm\u00e4rkt till agn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det har genom provfiske (1988 och 2003) konstaterats att Bosarpasj\u00f6n trots sin ringa storlek \u00e4r en artrik sj\u00f6. Artrikedomen h\u00e4rleds ur sj\u00f6ns karakt\u00e4r som en n\u00e4ringsrik sj\u00f6 vilket skapar livsmilj\u00f6er f\u00f6r ett flertal arter. Fisksamh\u00e4llet i sj\u00f6n domineras av karpfiskar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa